God kväll fina du <3
Nu vet jag inte hur många gånger jag har sagt ett datum till mig själv då jag ska börja med Cambridge viktprogram.
Man känner sig som en svag bebis som inte kan stå emot sockrets starka klor! Dagen går finemang men sen kommer kvällen och då är det kört. Jag blir så arg på mig själv!! VARFÖR ska det vara så svårt? Bara en liten! Bara en ynka liten bit kan väl inte skada?! Nej det kanske det inte kan om man inte heter Veronica! För tar hon en så är hela skålen slut på 2 röda! Nja kanske inte skålen, men hela innehållet iaf :)Jag grejade ju för sjutton detta när jag vägde över 120 kilo! Varför går det inte nu?
PEPP BESTÄLLS TACK <3
Sommaren närmar sig med stormsteg, varma sköna semesterdagar på ingång. Detta måste göras innan ledigheten kommer och den kommer fortare än vad man tror. Det är nästan som om att någon har opererat in en sockerradar i hjärnan på mig. Det lixom plingar till i skallen när dom där sakerna som kallas för ögon ser något som skallen vill ha. Plinget gör att man nästan går som i trans, och när man vaknar till liv igen så ligger giftet redan i magen och det är för sent. Jag kanske lider av reptilhjärnesyndromet eller något! Man kan bestämma hur mycket man vill över sin kropp men i slutendan så är det alltid hjärnan som får sista ordet. HJÄLP! hur botar man reptilhjärna?
Förut då vågen visade 120 kilo så brydde jag mig knappt, men nu mår jag pyton om jag så bara skulle gå upp ett kilo. Och nu är det inte BARA ett kilo vi pratar om utan flera. Ångesten är nära och jag känner mig som en uppsvullen badboll. Jag vet hur det är! Jag känner igen det här. En gång om året, varje år! Det är alltid samma sak och vid nästan samma månad. Det är julen och påskens fel. Dom kom olägligt innan sommaren och nu måste jag ta tag i detta. Jag har tagit några veckor på ren Cambridgekur innan varje sommar i 9 år nu. En utrensning av en massa skit som hektar sig fast som en sladdrig blodigel under huden. Jag har hört ryktas om att det heter fett!
Cambridge viktprogram har alltid funkat och det är klart att det kommer att göra det i år också. För det finns inte en CHANS i hela världen att jag tillåter mig att väga så mycket som jag gjorde förr. Det tar bara lite tid innan man är sams med hjärnan, för i år verkar det vara en riktig Girl fight mellan kropp och knopp. Jag ska inte skriva en enda gång till att nu får det vara nog! Utan nu skriver jag istället att jag ska ta tag i det när jag känner mig 100% i fas. Det känns lite bättre att skriva så iaf, för då lovar jag ingenting. Jag känner min kropp ganska väl vid det här laget, så om du har negativa åsikter eller besservisserkommentarer om vad jag ska och inte ska göra, så kan du få behålla dom för dig själv. Din kropp mår inte bättre av att klanka ner på någon annans. Jag vill bara ha kommentarer i form av stöd och pepp. Och majoriteten av mina underbara läsare är som jag skrev! Helt UNDERBARA <3
STOR kram från mig!
Bloggadress: http://familjenrosmer.blogspot.com